Ibland behöver man lite ny inspiration och kunskap i sitt arbete. Jag har just kommit hem från en fantastisk påfyllning på alla plan: Rosenmetodens världskongress, som i år hölls i Sverige.
160 deltagare: Rosenterapeuter och Rosenrörelseinstruktörer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Ryssland, Bosnien, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Storbritannien, Israel, USA och Australien.
Det blev många lärorika föreläsningar och workshops, och många intressanta samtal vid raster och måltider. Som Olga från Ryssland sammanfattade det hela: mycket för hjärnan, mycket för hjärtat och mycket för magen!
Så här såg det ut alldeles i början av kroppspsykoterapeuten Asaf Rolef Ben-Shahars seminarium:
Sedan klev han upp i talarstolen och sa:
– Jag ställer mig inte här för att jag ska tala utan för att jag kontrollerar musiken härifrån.
Och strax såg det ut så här:
Efter en kvarts entusiastiskt dansande var alla åhörare synnerligen närvarande i sina kroppar! Nu var vi redo att lyssna med alla sinnen på vad han hade att säga. (Bilderna är lånade från Asafs Facebooksida.)
Forskning
Flera av programpunkterna handlade om forskning. Det pågår en massa spännande forskning nu, både om Rosenmetoden och om relaterade ämnen. Kerstin Uvnäs-Moberg, professor på Karolinska Institutet, är världsledande i forskningen om ”lugn-och-ro-hormonet” oxytocin och hon delgav oss den senaste utvecklingen inom området. Beröring stimulerar kroppens oxytocinproduktion, så detta är viktigt för oss.
Alan Fogel är både Rosenterapeut och professor i psykologi vid University of Utah. Han berättade om egen och andras forskning om Rosenmetoden, så att jag kände hur det ryckte i nosen: vittring på något lockande!
Mer om forskningen kommer när jag har hunnit sortera alla mina anteckningar och pappershögar från kongressen.
Rosenrörelser
Dessutom gavs det Rosenrörelsepass varje morgon, vilken lyx! Den unnade jag mig gärna, och det gjorde de flesta andra också. Första morgonen var det knökfullt i salen. Morgon nummer två var det vanliga Rosenrörelser i två salar och dessutom (som ett experiment) ett pass i simbassängen. Frågan är om inte skrattmusklerna fick mest under det passet…
Jag gillade också att instruktörerna på morgonpassen var från olika länder: Peter och Karen från Danmark, Jürgen från Tyskland och Lena från Sverige hann jag träffa.